:: alla dessa cyklar ::

Jag har grävt i bloggarkivet och börjar ana ett återkommande cykeltema som går i cykler(!). Den röda cykelbörsen från 2009 var en riktig trotjänare som användes i många år tills broderiet var alldeles bortslitet.




Samma vår, 2009, som den röda börsen broderade jag en blå cykelbörs men av någon anledning började  den aldrig användas och jag tror att den ligger kvar i korgen med alla broderade börsar, påsar och armband som inte används.

I begynnelsen av pinterest 2013 hittade jag en stor jäkla korsstygnscykel som jag snodde mönstret från och broderade på papper i present till en cykelnördig jobbarkompis.

När jag kort därefter själv köpte den snyggaste och snabbaste cykeln i stan så broderade var jag bara tvungen att brodera av den. Även detta 2013.



Och nu senast en börs med cykeltryck. Anno 2016. Om jag gillar cyklar och att cykla? JA!

:: Monthly Makers cykeltryck ::

En börs med cykeltryck är mitt bidrag till Monthly Makers januaritema avtryck.

I höstas gjorde jag min första bygelbörs, det gick sådär. Eftersom jag är envisare än en åsna gav jag inte upp utan här är försök nummer två med ett annat textillim (Gütermann H2 textil), utan tång och med en börserfarenhet i bagaget.

Hippietyget som jag tryckte förra veckan ville inte alls bli utsidan på en börs - magkänslan sa "nej det här passar inte alls". I det här fallet blev insidan utsida och tvärtom.  Till foder var det först tänkt att använda ett misslyckat provtryck med cyklar och en schablon. För att snygga till tygtrycket fyllde jag på med fler cykeltryck och plötsligt var fodret snyggare än den tilltänkta utsidan. Det blir inte alltid som man tänkt sig och det är rätt skoj att kunna ändra sig mitt i processen.
 

När börsen var helt färdig, limmad och allt, förstod jag att det var för mycket bredd på påsen i förhållande till bygeln så jag sprättade och klippte bort en centimeter på varje sida. Lite handsömnad för att få till det men det gick fint till slut.

Hela det här projektet påminner mig om hur det oftast var när jag började sy och skapa allt mer på gymnasiet. Innan jag lärde mig att man kan sy i dragkedjor och vändsy foder till börsar hittade jag på egna lösningar som oftast involverade handsömnad för att få till knöligheter runt dragkedjan och att sy fast fodret för hand.  Man lär sig av sina misslyckanden.

Tips: För att göra mönstret följde jag beskrivningen hos U-handbag. Följ beskrivningen på texillimmet; precis som kontaktlim måste det torka lite innan man fäster ihop ytorna. Denna gången tog jag endast lim i bygeln och det gick ganska kladdfritt men ha en fuktig trasa när tillhands för att kunna torka bort lim från bygeln och tyget.

:: totoromössa till stort barn aka vuxen ::

Jag hittade ett mössmönster med Totoro (från den japanska animefilmen Min granne Totoro) på Ravelry innan jul och kände direkt att det skulle bli en klockren julklapp till Peter. Jag menar, kolla bara vad gulligt! Tyvärr har det ju varit alldeles för kallt för att kunna använda mössan så mycket så den har mest använts inomhus sen i julas. Man vill ju gärna vara Totoro-fin inomhus också.

Ögon, nos och mun är av kläde som jag applicerade fast istället för broderi direkt på den stickade ytan som i beskrivningen. Eftersom öronen verkade helt enormt stora enligt beskrivningen eftersom de skalades upp i förhållande till mössans storlek så stickade jag de minsta öronen.

Dubbla Totoro-julklappar blev det i julas.

Mössmodellen är något märklig, som en trekant, så jag var orolig att den skulle bli antingen för kort eller alldeles för vid om den blev för lång. Eftersom folk på ravelry benämnde storleken på mössan som liten (mönstret finns i baby- till vuxenstorlek) så ökade jag på maskantalet och garnet är tjockare än det som rekommenderas i beskrivningen.  Och kolla - en passar perfekt!

Garn: Cascade yarns 220, mörkgrå
Stickor: 4mm
Mönster: Top Down Bonnet with Anime Character. La upp 52m och ökade i sidorna tills den blev lika lång som Peters vanliga mössa

:: hippietryck och prickar ::

 

När jag läste att Monthly Makers januaritema var avtryck blev jag jättesugen på att göra tygtryck. Jag tänkte introducera er för två roliga tryckteknik som jag lärde mig när jag läste textil på folkhögskola. Innan lärarna släppte loss oss elever på de fina screentrycksramarna ville de att vi skulle lära oss några basic tekniker. Skitbra eftersom det är bara de teknikerna som jag fortfarande använder! De flesta har ju inte tillgång till belysning av screentrycksutrustning hemma men man kommer långt även utan all runtomkringutrustning. 

Först ut är kakeltryck. Fast jag använde inte kakel utan en annan liten platta. För att trycka med plattan så målar eller rollar du färg på plattan. Med en annan pensel kan du måla mönster eller rista in mönster med penselns skaft. Sen trycker du ner plattan mot tyget. Voilá! Det är väldigt roligt, något flummigt och ger ganska oförutsägbara hippietryck. Just detta trycket tycker jag nog vara roligare att göra än vad det är snyggt.

Tyget som jag trycker på är en gardin från första lägenheten, nåja inneboende, som jag bodde i när jag flyttat till Uppsala 2003 för att börja plugga. Den som spar hon har.

Om jag hinner till nästa vecka så vill jag sy en bygelbörs av hippietyget. 

Under julledigheten innan jag visste att avtryck skulle bli Monthly Makers januaritema så gjorde jag schablontryck. Tips nummer 2: Det går jättebra att fusk-screentrycka med hjälp av en schablon. Dumt nog tog jag inte foto på hur det ser ut men det är lätt att göra: Rita upp ditt mönster (jag laddade ner de fina fåglarna från Sweet living) och skär ut det. Använd sedan målar-/maskeringstejp för att sätta fast pappret på undersidan av screentrycksramen. Nu är det bara att sätta igång och trycka! Kom ihåg att screentrycksfärg skiljer sig från vanlig textilfärg, du måste alltså ha färg som är anpassad för att tränga igenom det finmaskiga nätet på ramen, men fråga mig inte om detaljer för mer än så vet jag inte.

Sen gick jag loss med blocktryck. Jag har svårt att sluta trycka när jag väl är igång, och veta när jag borde sluta för att inte överarbete det.

Fågeltyget, här ovan, som jag tryckte i julas räckte inte riktigt till den kudden som jag ville sy så jag passade på att trycka ett prickigt tyg med en vinkork som är tänkt att bli bårder för kudden.

Nu är detta något spretiga mastodontinlägg slut. Roligt om du orkade läsa ända hit :)

 

:: apelsinmarmelad och radioprat om kartbroderi och min forskning ::

Min farmor gjord varje år stora mängder av världens godaste apelsinmarmelad. Hon försåg nämligen hela släkten och alla vänner med marmelad. Att filea, skära bort det vita och hacka fruktköttet tar några timmar och är ganska tråkigt att göra ensam så jag bjöd in min svärmor till att hjälpa till i utbyte mot marmelad. Trevligt!

Bästa husmorsknepet är att sätta fast etiketterna med mjölk, då lossnar den lätt när man ska använda burken igen till någonting annat. Jag skrev ut etiketterna på skrivaren, kom dock ihåg vattenfast penna om du skriver för hand. Häll alltså upp lite mjölk på en assiett, doppa etiketten (antingen bara baksidan eller genomblöt; båda funkar), sätt fast etiketten och torka slutligen av mjölken med fuktig trasa. 

I tisdags blev jag hastigt och lustigt blev jag tillfrågad av P4 Norrbotten att prata live om det broderade omslaget till min avhandling. Javisst sa jag, som inte har någon självbevarelseinstinkt. Alicia frågade snällt på instagram att jag väl länkar till klippet. Jag som verkligen ogillar att höra min egen röst blev nervös med hjärtklapp när jag skulle lyssna på inslaget så egentligen hade jag inte alls tänkt att lägga upp det här på bloggen. Men återigen, vad tusan, om ni vill höra mig svamla om min forskning (MÅSTE ÖVA PÅ MIN PITCH TALK OM MITT DOKTORANDPROJEKT) så kan jag ju bjuda på det. Då kan du lyssna här (42:50 min in i klippet). Om man vill slippa svamlandet och bara vill höra om broderiet så finns det som ett kortare klipp här.

Det bästa med att utsätta sig för nya situationer är att man klarar mycket mer än vad man tror. Nu fick jag dessutom belöningen att få läsa alla fina kommentarer om mitt broderi på P4 Norrbottens facebooksida.

Fler bilder på min broderade karta kan du hitta här. 

:: broderi för alla - broderiträffar hos Slöjd Stockholm ::

Slöjd Stockholm har sedan en tid tillbaka broderiträffar i Slöjdrummet i deras lokaler på Stockholms läns museum på Dieselverkstaden. Jag blev tillfrågad att ta över stafettpinnen för att vara den som öppnar och stänger lokalen. Vad är Broderi för alla?  Jo, tänk stickkafé fast för broderi. Vi träffas, broderar, inspirerar varandra, pratar material, eller vad som helst som faller oss in i stunden. Fika finns till självkostnadspris.

OBS OBS OBS. Broderiträffarna är som namnet klart och tydligt anger till för alla oavsett om du är helt novis på broderi eller broderat hela ditt liv.

Broderiträffarna startar imorgon tisdag den 19 januari och fortsätter sedan ojämna veckor på tisdagarna kl 17-20 ända fram till den 7 juni. För dig som är nybörjare finns ett gratis prova på-material.
Ingen förhandsanmälan, fritt inträde, alla är välkomna
Start och tid: Tisdag den 19 januari och ojämna veckor på tisdagar kl 17-20.
Pris: Gratis, fika finns till självkostnadspris.
Materialkostnad: Ta gärna med eget material. Ett prova-på-kit finns att få kostnadsfritt.

Hitta till Slöjdrummet på Dieselverkstaden i Sickla, det tar cirka 10 minuter att åka kommunalt från Slussen.

Välkomna!

:: om att överraska sig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig ::

Förra året fyllde jag med sökande efter nya och olika tekniker. Jag har nålbundit vantar, lärt mig tvåändssticka, gjort tygtryck, skulpterat kylskåpsmagneter och grytunderlägg av rep. För att inte tala om rekonstruktionen av det medeltida lejonet. Visst broderade jag en del men långt i från så mycket som jag brukar. Kan hända har den kuddöverfyllda soffan minskat suget efter att brodera eftersom jag inte behöver fler dynor eller så behöver jag helt enkelt nya utmaningar. Jag har funderat en hel del på varifrån allt detta spretiga skapande har sin grund men inte kommit fram till någon specifik orsak. Ibland känns det faktiskt som att jag borde brodera bara för att det är som brodös som jag ser min slöjdidentitet. Konstigt. Jag "borde" ju ingenting. Om det är något som jag bör göra så är det att följa  det hållet dit lusten pekar. Till min stora förvåning så pekar lusten just nu i riktningen mot akvarell.

ripor och ripbär

Det hela började med att jag köpte en DIY-kalender på Granit som har tomma rutor där man själv kan fästa foton eller rita en bild. Jag tänkte att kalendern skulle inspirera min sambo att teckna eftersom jag ville uppmuntra honom att göra det oftare. Peter hade ingen särskild inspiration till att vare sig teckna eller måla, istället var det jag som plockade fram mina akvarellfärger som jag köpte för 10 år sen när jag läste textil på folkhögskola (kära nån tänk att det redan gått 10 år sen dess!). På folkhögskolan använde jag akvarell nån enstaka gång för att göra skisser men jag tyckte mest det var svårt.

Tillbaka till nutid. Jag satte mig en kväll och kluddade med akvarellen. Jag svor och tyckte det var svårt och sökte därför på youtube och pinterest efter tekniktips. När jag väl släppte kraven på att måla likadant och i samma stil som bilderna som jag tittade på så kom målarglädjen. Vilken lycka! Jag lär mig mer och mer för varje månadsbild som jag målar. Vått i vått, vått på torrt, skuggningar, blanda färger, blyertslinjer eller inte blyertslinjer.  

Äppelblommor i maj, våfflor i mars, semlor i februari, trattkantareller och nypon i oktober, videkissar i april och ripor i december.

Bristen på självbild - att jag inte kan måla och teckna - hänger nog ihop med att jag känner osäker på att teckna på fri hand. För att komma ifrån friteckningspressen så kom jag på ett bra sätt att fuska; jag kalkerade av siluetten av en domherre som jag kunde rita av på akvarellpappret och då var det lättare att frihanda vingar, färgteckning osv.

Domherrarna är det senaste jag målat och jag ser verkligen en utveckling från min första äppelblommor. Snacka om att jag har överraska mig själv med en ny hobby som jag inte visste att jag hade i mig så nu känner jag mig peppad till tusen att fortsätta måla akvarell. PUST, nu har jag biktat mina skaparbryderier.

ps. Jag misstänker att Alicia Sivert smittat av sig med hennes akvareller som jag länge sneglat på.

:: skånekartan ::

I somras broderade jag en liten bit av Skånekartan. Det är ett projekt som Slöjd i Skåne drog igång när de flyttade till sina nya lokaler i gamla tågstationen i Landskrona. Nu är hela kartan klar och de har gjort en film av monteringen. Kolla vad häftigt! Min ruta är senapsgul och sitter i mitten av kartan. Den lilla gröna triangeln är franska knutar och visar Skäralid (Söderåsen) nationalpark, en av de absolut vackraste platserna i Skåne. Det var hemskt nervöst att skriva S K och sen inte veta om personen som broderade rutan till höger om mig skulle skriva ut resten av Å N E. Det blev en lång väntan och till slut står det nu S K Å N E (även om E:et inte syns så tydligt bakom stockrosorna) och det är Camilla som har broderat grannrutan. Tyvärr verkar jag ha raderat alla bilder som jag hade på min ruta så det bästa jag kan åstadkomma är en skärmdump från instagram.

:: detaljer på Dalhemslejonet ::

Kan ni tänka er att den där tunna slingriga remsan som är 1,5 m lång ska nålas och sys fast på den röda inramande cirkeln här nedanför? Nu när jag kommit så här långt i sömnaden på lejonet så kändes det som att jag nästan var färdig. Tji fick jag. Att klippa ut och applicera fast bården var bland det pilligaste och mest tidskrävande på lejonet hitintills. Åtminstone kändes det så.

 

Först skulle den klippas ut remsan, bara det steget tog nog drygt två timmar eftersom det var så många snirkliga svängar och små klipp. Sedan var det många timmars arbete med att sy små kaststygn. Klippningen tog mig några timmars arbete i lördags och sedan sydde jag hela söndagen. Samtidigt lyssnade jag på I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist som jag velat läsa sedan han var med i Babel förra året. Nu har jag kommit drygt halvvägs i boken och den är helt fantastisk, jag rekommenderar den varmt!

klippa klippa klippa

Nåla nåla nåla

Sy sy sy små kaststygn

Nu ska hela bårdens kontur dekoreras med guld så jag har många timmars arbete och lyssnande på talbok kvar. Alla de broderade rutorna till Skepptunatäcket och Dalhemstäcket ska var klara sista januari och efter det ska vi montera ihop dem.

Du kan läsa mina tidigare blogginlägg om lejonet, hur projektet inleddes och guldremsorna syddes fast. Personerna som leder projektet är Maria och Amica som bloggar på Historical textiles.