:: att följa i historiens fotspår ::

I en workshopserie på Historiska museet i Stockholm har jag slöjdat i historiens fotspår. På Historiska pågår just nu utställningen Massakern vid muren – slaget om Visby 1361, och i anslutning till den har museet anlitat föreningen Battle of Wisby 1361 för dessa små kurser. Det var två underbara onsdagar då jag susade på cykeln direkt efter jobbet ner till museet för att först slöjda en slända i medeltidsmodell och nålbindning onsdagen därefter. Jag hade dessutom sällskap av min lika slöjdnördiga kompis Lena, och tillsammans grottade vi ner oss ordentligt i det härliga som workshoparna hade att erbjuda.  Eftersom jag köpte en slända, modell större, tidigare i år så gjorde jag en liten och lätt slända på workshopen. Med en lätt slända kan man nämligen spinna tunnare garn.

Jag provspann sländan på bilden här ovanför, den har ett trisshuvud av lera och en topp som påminner om ett virknålshuvud. Två trisshuvuden och en bennål (för vävning eller nålbindning) som är 1000 år gamla plockades fram ur museets förråd. 

Vi raspade och filade trisshuvuden i täljsten (som man kan köpa i bastuaggregatsbutiker) och täljde själva pinnen i torr lönn. Kolla även Lenas slända. Vi hamnade i slöjdhimlen när vi fick slöjda våra egna redskap. Jag har spunnit en första liten härva på min medeltida slända. Det får inte plats så mycket garn på den lilla sländan, men det är en känsla av eufori när garnet tar form. Den spinner inte lika länge som min stora slända så man får jobba för att hålla den i snurr. Ett stort plus i kanten till de duktiga ledarna.

Nålbindning var temat för den sista workshopen. Nålbindning har jag länge velat lära mig och tro mig, jag har försökt flera gånger men tekniken har liksom inte fastnat trots mina idoga försök framför böcker och youtube. Denna gången känns det helt annorlunda! Pedagogiska och duktiga lärare i kombination med tiden och tålamodet att sitta ner under en längre tid verkar vara receptet på nålbindning. Lena och jag har beställt nålbindningsgarn från Wåhlstedts så nu ska jag banne mig sy mig ett par vantar eller sockor.

För medeltidsnörden kan jag rekommendera Vetenskapens värld som sände ett avsnitt om slaget vid Visby tidigare i år.

:: att lära sig fibrer genom att spinna ::

 Jag kan inte sluta att tänka på ull, garn och sländan sen jag fick lära mig att spinna tidigare i våras. Ibland är det till och med så att när jag blundar ser jag sländan snurra bakom ögonlocken. Genom spånaden lär jag mig om hur ullens fibrer fungerar och hur tyngden på sländan påverkar hur tunt respektive tjockt ett garn blir, hur snurrhastigheten påverkar garnets tvinning. Det finns så mycket att lära sig och så mycket roligt med den textila kunskapen och görandet att ibland bara vill släppa alla måsten i livet och bara grotta ner mig i allt slöjdande.

Till vänster i bild är mitt senast spunna garn. Den gröna ullen var så lättarbetad att den liksom blev till garn av sig själv. Det grå garnet fick jag kämpa med och ullen ville inte riktigt som jag, men skam den som ger sig. När den bruna lilla härvan kom till så började jag känna att det var jag som dikterade förhållandena, inte sländan eller ullen. Det blå och vita var mina första garn som jag då tyckte så förskräckliga ut, men nu tycker är riktigt charmiga i sin tufsighet.

:: finurlig ljusstake av gammal plåt ::

Det är en go känsla när ljusstaken står i fönstret med tänt ljus. Nu ska jag säga något som tål att upprepas, det är väldigt kul att slöjda med plåt! Det är ett rätt så nytt slöjdområde för mig, hittills har jag plåtslöjdat kapsylblommor med hjärtans lust, men längre bort än så har jag inte kommit i mitt plåtslöjdande. Att Hemslöjdens förlag då ger ut en bok (och ger mig ett recensionsexemplar) som är fylld av användbara tips på vilka verktyg som passar till olika tekniker så finns det plötsligt mycket utrymme att utvecklas på. Utöver teknikbeskrivningar på allehanda plåtslöjdstekniker som att klippa, vecka, borra och nita finns även genomgångar av de olika verktygen som man behöver och i vilka sammanhang de ska användas.

En sak som verkligen tilltalar mig är nivån på beskrivningarna. För varje alster beskrivs grunderna och ordningen för hur man gör, men den konstnärliga friheten betonas starkt och man blir ständigt uppmanad till att testa sig fram och hitta sitt egna uttryck. Eftersom materialet till slöjden dikteras av dagens fynd i återvinningsrummet så måste man anpassa sig därefter. Om man för stunden har lite taskigt med fantasi så är bilderna så tydliga att man kan kopiera författarnas slöjdalster.


Eftersom jag är nybörjare så valde jag ett projekt på nivå "lätt". Jag fyllde hela matbordet med alla mina verktyg, skisspapper och så popnittången förstås. På golvet installerade jag en hammar- och borrstation med några gamla träbitar som skyddade golvet. Där jag hamrade ut kapsylerna och borrade i varje bit inför popnitningen. Jag kände mig väldigt påhittig när jag använde botten av ett Treo-rör till ljushållare eftersom jag inte orkat åka till stan för att köpa ljushylsor.

Många av verktygen som behövs tror jag är ganska vanliga i de flesta hem, men stor plåtsax och liten plåtsax behövs när du klipper och med en popnittång så vidgas horisonten ännu mer. Det tog en del krumbuktande innan jag fick ordning på just popnitarna, och det nog att dröja ytterligare några projekt innan jag känner mig bekväm med de nya teknikerna. Fast det är just det jag gillar, att det finns utrymme att med enkla medel kunna utvecklas och lära sig nya grejer.

Material: Hittat i återvinningen och ärvda kakformar
Beskrivning: Plåtslöjd av Gunnar Jeppsson och Kalle Forss

:: Vinnare av Plåtslöjd ::

Foto: Thomas Harrysson

Så har slumpen fått välja vinnaren av Plåtslöjd som är Hemslöjdens Förlags nyaste bok, och slumpgeneratorn valde nummer 22 - Korsstygnsbolaget. Grattis Britta, hoppas du kommer att få roligt när du plåtslöjdar. Om du inte hade turen att vinna så kan boken köpas här.

I helgen har jag premiärslöjdat från boken och det var riktigt roligt, men mer om det en annan dag.

:: två byten som gjort mig rik ::

I vår har jag gjort inte mindre än tre byten. Jag har skickat iväg den prickiga broderade mössan till Clara, en broderad tiger till Johanna och en harlekinmarsma till Tant Kofta. Förra veckan kom två paket på posten med deras del i bytena; ett par fågelvantar från Clara och en kanin från Johanna. Det var som julafton, och jag känner mig så rik som har fått byta till mig så fina hantverk. Handgjorda grejer gör mig varm om hjärtat i denna värld där folk tänker mer på sitt eget välmående än på hur illa naturen och människorna far av all massproduktion.

Kaninen med sina schyssta bruna hängslebyxor, virkade kofta och basker ska flytta hem till systersönerna. Det är bedårande gulligt med ryggsäcken som innehåller en liten sovsäck. Jag känner på mig att pojkarna kommer att bli så glada för hen. Innan ni går vidare idag så ska ni titta på kaninens hejdåfilm som Johanna gjort. Tack ska du ha fina Johanna!

Clara lät mig välja mellan alla hennes vantmönster och flera andra fina grejer som hon stickat. Som bekant är hon en riktig fena på att sticka flerfärgstickning och vantar. Det är väl ingen som missat hennes vantbok som kom ut förra året? Efter mycket dreglande valde jag slutligen de gula fågelvantarna, fåglar som ständigt återkommer i mina broderier och därför passar extra bra. De är vackra att titta på, sköna att ha på sig och lagom varma. Tack ska du ha fina Clara!

ps. Kom ihåg utlottningen av Plåtslöjd som slutar på söndag.

:: utlottning av nya boken Plåtslöjd ::

Det är dags för en utlottning! Jag har blivit sponsrad av Hemslöjdens förlag med den rykande färska boken Plåtslöjd av Kalle Forss och Gunnar Jeppsson. Det gör mig glad att hemslöjden har satsat på en bok som riktar sig till plåtslöjdare, med beskrivningar för både nybörjare och erfarna som vill ge sig in på mer avancerade plåtslöjdgrejer. När jag tittade och läste igenom boken första gången utropade jag en massa åh-ande och ah-anden, beundrade alla fiffigheter och teknikbeskrivningar. Jag ser själv fram emot att sätta tänderna i mer utmanande projekt och testa nya tekniker som finns detaljerat beskrivna. Det finns mycket man kan slöjda med de vanliga verktygen hemma.

För att vara med i utlottningen av boken Plåtslöjd så lämnar du en kommentar i det här inlägget på bloggen. Om du inte har en blogg måste du lämna namn och mejladress. Man får inga extra lotter för att länka på sin egen blogg eftersom det är så bökigt att administrera, men för slöjdens skull får du gärna sprida vidare ordet om utlottningen.

Lämna din kommentar senast söndagen den 18 maj kl 20.


Plåtslöjd innehåller beskrivningar på hur du själv gör ljusstakar, kannor, blommor, ljuskronor, bullfat, broscher och mycket mer av konservburkar, dryckesburkar, kapsyler och kakformar. Materialet finns runt omkring oss - återbruka burkar och annat användbart du har hemma och skapa själv!

Här finns grunderna för plåtslöjden: presentation av material och verktyg du kan behöva och instruktioner om hur du klipper, bockar, viker, nitar, löder och gör mönster i plåten. Boken är rikt illustrerad med foton och instruktiva teckningar. Dessutom beskrivs hantverkets historia. Författarna har gjort drygt 20 beskrivningar till plåtslöjd du kan göra själv och många fler modeller att bli inspirerad av. Mer info på Hemslöjdens förlag

:: beskrivning brodera franska knutar ::

 

Knutar. Ett jäkligt bra stygn. Det är snyggt, roligt att brodera och ger en härlig ytstruktur. 

Börja med nålen på vänster sida om garnet med nålens udd pekandes uppåt. Snurra nålen tre varv runt garnet och vänd sedan (med garnet på vänster sida om nålen) så att nålens spets pekar ner. Dra i garnänden så att knuten glider ner och ligger tajt mot tyget och lägg tummen på knuten samtidigt garnet dras igenom tyget. Videon finns också på min youtube-kanal.

:: ska vi byta grejer med varann ::

Johanna, alias Tiger Baby, frågade mig på instagram om hon fick beställa en tiger av mig. En tiger som ska sitta på en jacka som hon ska pimpa med broderi och annan slöjd. Eftersom hon syr hemskt rara kaniner föreslog jag vi skulle byta hantverk, en sådan kanin som man kan klä på och av blir en jättebra present till mina systersöner som är 1 och 3 år gamla. Johanna fick sin tiger med posten förra veckan och jag har redan fått se en fin liten film på kaninen som hon har skickat med posten till mig, så nu väntar jag på att få leka med den innan jag ska ge bort den till småpojkarna. Tänk vad fina möten och utbyten som instagram kan föra med sig!

:: när man blir faster ::

Min bror har just fått sitt första barn. Eftersom jag var nere i Skåne över valborg så fick äran att träffa den lille pojken på sjukhuset när han var mindre än 2 dagar gammal, ett litet litet knyte som låg och sov sött. När man blir faster så får man sy bebiskläder så jag lånade syrrans overlockmaskin och några av hennes barns avlagda bebiskläder för att höfta till ett symönster. Jag är dock mer färg- och mönsterälskande än de nyblivna föräldrarna så de röda och bruna byxorna ligger kvar hemma tills nästa bebis i kompiskretsen dyker upp.  En liten kanin som matchar byxorna, lagom sned och vind eftersom den är sydd och tillklippt på fri hand. Ibland är det charmigt med det som är snett och inte helt perfekt.

:: några dagar på Österlen ::

Väldans mycket tack för de fina kommentarerna till både harlekinmarsman och Deco-koftan, jag blir alldeles rörd av allt fint ni skriver. Igår kväll kom pojkvännen och jag hem från några dagar i Lund och på Österlen. Mina föräldrar har just gått i pension och ska flytta från Lund till stugan på Österlen så det kändes bra att hinna se stan en sista gång innan den fasta punkten i uppväxtstaden är borta. Skåne visade sig från sin bästa sida med blommande körsbär, rapsfält och blå himmel så jag kände mig extra stolt att få visa upp Österlen eftersom det var Peters första besök i Skåne. Det visade sig vara riktigt roligt att turista eftersom jag själv inte sett de klassiska turistmålen som Ales stenar och Glimminge hus sen barnsben.